karoos

Det har snöat nu. Igår natt och igår kväll. Det kändes inte så hemskt. Jag är nog beredd på vinterns ankomst. Det har varit en bra sommar.
Långkalsongerna har åkt fram ur byrån, tjocksockarna ligger inte långt borta.
Matilda är lycklig över snön. Hon vill åka kälke och säkert prova sina nya skidor.

Nu är lägenheten urstädad och klar. My work is done! Nu kan jag ägna all min energi åt att få perfekt ordning här och att vara gravid.
Idag ska jag dock göra en tårta, som jag inte ens får smaka på. Hm.

Det är jobbigt att flytta. Sortera, packa, slänga, bära och packa upp... Det är även jobbigt att flyttstäda. Och det är det vi har gjort idag. Jag luktar Ajax professional. Händerna är torra och naglarna fnasiga.
Imorgon är det bara lite finputs och golven kvar. Sen är vi fria!
Tack för hjälpen Camilla.

Idag åkte Husse ut till stugan och hjälpte pappa att vända båten inför vintern. Det betydde att jag inte hade någon bil. Men jag var inte så bekymrad över det för jag tänkte nämligen åka buss! Men någon busstidtabell hade jag inte tänkt på att skaffa.
Jag skulle hämta Matilda vid två, men skulle förbi parkskolan och lämna igen skolböcker först, så tjugo i ett gick jag hemifrån. Det tar lite längre tid för mig att ta mig fram nu, med stormagen, så jag såg till att vara ute i god tid för att slippa stressa. När jag kom fram till busshållplatsen såg jag att en buss hade gått för sex minuter sen och att nästa skulle komma först om en timme. Med en stor suck bestämde jag mig för att börja promenera upp till stan. Förhoppningsvis skulle jag slippa både sammandragningar och foglossningar, tänkte jag. Det dumma var att jag hade en kasse med böcker i handen.

Efter fyrtiofem minuter var jag dock på parkskolan och blev av med min tunga börda. Då hade jag en halvtimme på mig att hinna till dagis. Det hade börjat göra ont både här och där och magen protesterade var tjugonde meter. När jag kom till centrum tittade jag på närmaste busstidtabell för att klura ut när bussen hem gick. Halv tre skulle det gå en buss, men den skulle inte stanna där vi bor utan en bra bit därifrån. För att komma närmare hem skulle vi vara tvungna att vänta ytterligare en timme.

Som tur var hann Husse tillbaka från skogen och kunde hämta oss vid dagis.
På så vis fick jag lära mig att det knappt går några bussar mitt på dagen i den här stan. Då vet jag det till nästa gång. Och det är nog bäst att skaffa en busstidtabell.

Två veckor innan vi flyttade ringde jag Telia, som vi har både hemtelefon och bredband hos, och anmälde att vi skulle flytta. Jag bokade en montör som skulle koppla in hemtelefon i vår nya lägenhet, eftersom ingen har haft hemtelefon i den lägenheten innan. Däremot blev det strul med bredbandet. I den nya lägenheten är det Bredbandsbolaget och ComHem som är internetleverantörer. Jag ringde därför tillbaka till Telia när vi kommit igång med flytten och undrade hur vi skulle göra med bredbandet. Telia hade ingen möjlighet att leverera internet genom fiberlan åt mig på den nya adressen och mitt abbonnemang hade tre månaders uppsägningstid. Killen jag pratade med konstaterade att jag inte kunde få internet via fiberlan till den nya adressen, men skulle heller inte slippa uppsägningstiden eftersom mitt avtal såg ut så. Alternativet jag fick var att kolla upp vilka telefonabbonnemang mina grannar på den nya adressen hade och hur långt det var från dem till min lägenhet, dessutom skulle jag kolla upp fullständig fastighetsbeteckning så att de eventuellt kunde koppla in fiberlan åt mig. Jag som är höggravid, småbarnsmamma och mitt uppe i en flytt undrade varför i hela friden jag skulle göra deras jobb, när jag är en betalande kund. Försök med att slippa flyttningsavgiften eller uppsägningstiden gick inte hem hos denne handläggare. Uppgiven och väldigt upprörd hotade jag med att kontakta Sverker Olofsson, men inte heller det bet på killen i andra änden.
Jag ringde konsumentombudsmannen som kom med lika dåliga nyheter. Avtalet gällde den gamla adressen och dit går det att leverera internet med fiberlan och där gäller uppsägningstiden på tre månader. Att jag nu valt att flytta till en adress där Telia inte är internetleverantör är något som jag skulle kollat upp för tre månaders sedan. Det var bara att snällt betala för tre månader jag inte skulle kunna använda internet.
Jag var så arg att jag grinade. Som liten människa mot stora Telia har man inte mycket att säga. Men jag ville inte ge upp.
Innan vi fick fiberlan i gamla lägenheten hade vi internet via adsl, och det går ju genom telefonjacket. Jag tänkte i min lilla hjärna att det kunde vi ju ha i den nya lägenheten när de monterat hemtelefonen där! Jag ringde upp Telia igen och fick prata med en annan handläggare, som var betydligt gladare och trevligare än den förre. Han sa att jag skulle kontakta dem igen när jag hade hemtelefon i nya lägenheten, så skulle det där med adsl gå att ordna.
Sagt och gjort. Igår var montören här i vår nya lägenhet och kopplade in hemtelefonen. Vi hämtade datorn från gamla lägenheten och idag ringde jag Telia än en gång, för att få min internetuppkoppling via adsl.
Handläggaren jag fick prata med idag förstod inte alls varför jag villa ha adsl, för det är både sämre än fiberlan och dyrare. "Men" sa jag "det är ju Bredbandbolaget som är internetleverantör här. Telia kan ju inte leverera interenet via fiberlan här." "Nej, men då säger jag upp ditt abbonnemang från och med den första oktober." sa han. "Men" sa jag "uppsägningstiden på tre månader då, slipper jag den?" "Det blir ingen uppsägningstid." sa han. "Du har ju inte tillgång till internet från och med den första oktober." "Nä" sa jag. "Och hur långt har jag betalat för den senaste räkningen?" "Du har betalat till och med den sista oktober, så jag skickar tillbaka de pengarna." sa han.
Jag höll på att svimma. Förra veckan var allt omöjligt och jag skulle kontakta Sverker för att jag inte ville ut och mäta avstånd till grannen. Idag är allt ordnat. Pang bom! Plötsligt är jag kund hos bredbandsbolaget istället och har internet redan nu, via fiberlan. Jag trodde jag skulle sitta här med modem och adsl.
Det är verkligen skillnad på vem man pratar med. Pust!

Jag blir med och mer imponerad över hur bra jag mår i den nya lägenheten. Är samtidigt förundrad över hur stor inverkan denna lägenhet har på mig. Jag är gladare, mer avslappnad, utvilad, motiverad, inredningsintresserad och nöjd. Det blir fint när vi gör fint. Det är lättare att hålla rent. Det är ljusare och öppnare. Våra möbler trivs bättre och gör sig bättre än i den gamla lägenheten.
Matilda beter sig lite märkligt och säger att hon vill åka hem. Jag kan inte förstå hur hon kan vilja åka tillbaka till den gamla lägenheten, men det går nog över. Hon verkar trivas så bra i den nya, med sitt egna rum och de öppna ytorna att springa på.
Igår var hon ute och lekte med de andra barnen på gården. De andra barnen. Plural.

Idag fick vi hemtelefon till vår nya lägenhet. Imorgon får vi förhoppningsvis internet, så nu ska jag börja packa ihop datorn med alla dess delar och tillbehör och frakta till nya lägenheten. Kanske, kanske kan jag uppdatera från mitt nya hem redan imorgon. Hoppas det.

Imorse vaknade jag tio över sex. Helt utvilad och pigg. Jag tänkte att det inte var möjligt, för det har inte hänt på väldigt länge. Jag har nästan glömt hur det känns.
I den nya lägenheten har jag sovit som en sten på natten, jag har knappt varit upp och kissat, trots gravidmagen. I natt var jag upp en gång. Sen har jag sovit och sovit. På morgonen steg jag upp och gjorde frukost åt hela familjen.
Matilda har fått eget rum och är världens duktigaste unge som har sovit själv i sitt rum två nätter nu. Jag är helt imponerad! Hon somnar jättebra på kvällen, själv, i sitt eget rum. Sen sover hon hela natten. Vi har haft dörrarna på vid gavel så hon lätt ska hitta till vårat sovrum om det krisar, men det har det inte gjort.
Jag och Husse satt uppe och tittade film igårkväll, men jag gav upp vid tio och gick och la mig. Vi har inte suttit uppe och tittat film särskilt ofta sista tiden. Det är väl år sedan, utan överdrift.
Det är fortfarande en hel del kvar att göra både i den gamla och den nya lägenheten. Datorn och blommorna står kvar här i den gamla, och den ska städas ur. I den nya har inte riktigt alla saker hamnat på sin rätta plats ännu. Men det känns som ett hem där, vi trivs jättebra där, det är luftigt och skönt där.
Och det bästa av allt, man vaknar utvilad där.

Jag försöker fundera ut någon motionsform att ägna mig åt den sista delen av graviditeten, men har väldigt svårt att hitta en när kissblåsan har ont om plats och lungorna känns små som mandariner.
Promenader funkar, till och från dagis, om jag slipper dra barnvagn och istället kan gå med stavar. Det tar ca 10-15 minuter att gå till dagis, en lagom sträcka, hinner inte bli så väldans kissnödig och får bara ett par sammandragningar i den brantaste uppförsbacken. Längre promenader blir ett problem då jag vet att jag blir kissnödig förr eller senare, och då menar jag riktigt kissnödig.
Cykling funkar jättebra, det gör inte ont någonstans och flyter på väldigt bra. Men då har jag återigen problemet med kissnödigheten. Jag vill verkligen slippa kissa ute i "det fria". Att sätta sig på huk kan dessutom vara ett risktagande. Om det inte finns något stabilt att hålla i på nära avstånd, kan jag bli sittande där.
Simning är ju väldans härligt! Finns det ett bättre element för en strandad val än vatten? Men där är problemet ekonomiskt, det kostar 60 kronor för mig att gå och simma. Just nu känns det som mycket pengar. Någon gång går det väl bra, men det blir ingen rutin direkt.
Yoga har jag också funderat på, men det blir ett något större ekonomiskt problem. Jag har helt enkelt inte de pengarna.
Sen är mina idéer slut. Och jag har 89 dagara kvar av min graviditet. Kanske hinner jag komma på något innan det är över.