På äventyr i svampskogen
Idag var hela familjen i svampskogen. Det var galet mycket svamp! Vi plockade så mycket som jag kunde tänkas orka rensa. Sen grillade vi korv och Husse provade fiska lite. Matilda åt kråkbär.
Sen var vi förbi mormor och åt nygräddad sockerkaka.
Nu är vi ganska mosiga alla tre. Svampen är i stekpannan och ska bli stuvning på varma mackor. Mums!
Ingen bojkott av mig, tyvärr
IKEA och Ingvar Kamprad är i blåsväder igen, då hans gamla assistent Johan Stenebo har skrivit en bok som utmålar honom som invandrarfientlig och antifeministisk.
Men jag skiter i det. Jag kommer inte att bojkotta IKEA ändå, så det så. Jag har köpt mycket möbler och annat till hemmet från IKEA som jag är jättenöjd med. Jag älskar att sitta och bläddra i IKEA-katalogen och fantisera om hur mitt hem hade kunnat se ut. Jag älskar att gå omkring inne på IKEA och få inspiration till mitt eget hem. Och det bästa av allt, jag har råd att förverkliga mina fantasier, åtminstone många av dem.
Av alla saker jag köpt på IKEA är jag nöjd med i stort sett allting. Jag har fått många tips till praktiska lösningar, ordning och reda. Jag har haft roligt när jag skruvat ihop mina nya möbler och känt mig riktigt händig när jag fått ihop delarna från en kartong till en fin möbel. Möblerna har dessutom tålt att möbleras med och flyttas.
När jag hade det sämre ställt ekonomiskt än idag, köpte jag mina möbler på second hand och loppis. Vissa grejer hittade jag i soprum. Det funkade bra när jag var yngre och bodde själv. Nu vill jag ha fint hemma och gärna en enhetlig stil, och jag jobbar mot det målet. Då är jag tacksam för att IKEA finns, så att jag, som inte är superrik, har råd att köpa nya, fina saker till mitt hem.
Så jag kommer inte bojkotta IKEA den här gången heller. Tyvärr.
Så fortsätt att svartmåla Ingvar och hans företag hur mycket ni vill.
Jag kommer att fortsätta köpa mina möbler och inredningsprylar på IKEA, jag fortsätter köpa kläder på Lindex, jag fortsätter att handla mat som inte har en ekologisk stämpel, jag fortsätter att köpa elektronikprylar på ElGiganten, jag fortsätter att köpa mobiltelefoner från SonyEricsson och så vidare, och så vidare...
Helt ärligt så orkar jag inte hålla reda på hur oärliga, orättvisa och hemska alla är. För då skulle jag antagligen vara tvungen att bo på en självförsörjande gård där jag vävde mitt eget tyg och sydde mina egna kläder och inte hade mycket kontakt med omvärlden. Så långt är jag inte riktigt beredd att gå, helt ärligt.
Framförhållning
Borde och borde
Gravidfundering
Jag blev jätteglad när graviditetstestet visade positivt och började direkt känna efter om jag hade några symptom. Och nästan på en gång kom de första symptomen, trötthet och illamående. Kanske inte så jätteskojigt att genomlida, men överkomligt. Nu har jag gått två tredjedelar av graviditeten och det känns ordentligt att det är ett barn i min mage. Barnet sparkar ibland så jag hoppar till. Det är ganska obehagligt, men roligt. Ibland känns det som att få plötslig tandvärk i magen. Ibland slår barnet kullerbyttor så jag börjar må illa. När jag ska sova börjar barnet dansa disco, speciellt om jag lägger mig på sidan. Och helst ligger jag på sidan för det är lättare att andas då. Innan jag somnar springer jag säkert fem-sex gånger på toaletten och kissar. Sen får jag gå upp ett par-tre gånger till under natten. Ibland har jag hemsk halsbränna när jag ska sova. Ibland får jag hjärtklappning och så piper det när jag andas.
Ibland gör det ont när jag går, det börjar som en stickande smärta i sittknölarna och sprider sig ut i höften, upp i ryggen och ner i lårbenen. Sen blir jag stel och börjar stappla. Ibland ilar det i livmodern, varje steg jag tar och lutar det lite uppåt blir jag väldigt andfådd. Det händer att mina fötter börjar värka när jag stått på dem en stund, då får jag sätta mig ner med benen högt. När jag promenerar samlas vatten i mina händer och fingrarna blir som korvar som knappt går att böja. Det händer då och då att jag får värkar när jag promenerar, men bara ett par lindriga.
Jag är hungrig nästan jämt, utom när jag mår illa. Oftast är jag sugen på onyttiga saker, som chokladpudding och tårta. Men för tillfället är jag väldigt sugen på ost, kanske betyder det kalciumbrist? Hur som helst är det svårt att strunta i hungerskänslorna och samtidigt vill jag inte gå upp 30 kilo.
Jag är dessutom sugen på sådant som jag absolut inte bör få i mig, som rödvin, öl, snus och cigaretter. Ååååh, vad det skulle sitta fint med en lakritssnus och ett glas rödvin!
Trots allt är det ganska härligt att vara gravid och att ha en bejbis i magen. Fast tiden går ganska fort och snart är bejbisen ute och vi får lära känna en ny liten unge i vår familj. Det blir väldans härligt det med.
Slut på sommarlovet
Vi får väl se hur hon mår i eftermiddag och vad hon har att berätta om dagen.
Långpromenad
Nedräkning
Din graviditet startade Mån 23 feb 2009.
Din menscykel är ca 28 dagar
Du blev gravid ungefär Mån 9 mar 2009 (ägglossningen).
Du är på dag 180 av 280. (64,3%).
Du är i vecka 26.
Du har gått 25 fulla veckor och 4 fulla dagar (v25+4).
Du är i 6:e kalendermånaden.
Du är i 7:e graviditetsmånaden (lunarmånaden).
Du är i trimester två.
Beräknat förlossningsdatum Sön 29 nov 2009
Du har 100 dagar kvar till beräknad förlossning.
Det känns höstigt
Idag är det dimma ute, så det känns lite extra höstigt. Husse och Matilda är redan ute och leker. Han är ledig idag och då är lilla ungen lycklig, han är ju en förälder som gärna studsar ut i friska luften på en gång på morgonen.
Jag måste värma upp så länge, sen måste jag hitta kläder som är lämpliga, sen måste jag säkert gå och kissa några gånger, så lilla ungen hinner bli less flera gånger.
Husse bjöd på riktig lyxfrukost idag på sin lediga dag. Han hade kokat ägg, kokat både kaffe och te, rostat bröd och dukat upp med all smörgåsmat och levande ljus. Allt stod färdigt på bordet när jag vaknade. Sådant kan man leva med!
Nu kanske jag också ska göra resten av familjen sällskap ute i friska luften.
Paus
En stor kartong blev det med loppisprylar, men den ska fyllas på så den får stå kvar. Det känns riktigt, riktigt bra, det här. Jag är stolt över mig själv, för jag tycker inte att det är hälften så jobbigt som jag befarade. Det är snarare roligt! Och det blir bara roligare för varje igentejpad låda.
Kökskaos
Ännu ett steg närmare. Sakta men säkert.
Skrapa rutan
Undra hur kallt det har varit inatt?
Lilla bejbis och stora mamman
Jag har ångest för att jag inte promenerar mer. Men jag har haft så ont när jag gått, speciellt när jag gått med barnvagn. Att jag tagit mig till och från stugan är en redig bedrift. Det känns som att det är lite för långt, någon kilometer eller så, för på slutet känns det som att jag stelnar och det gör så ont från korsryggen och neråt.
Att cykla har gått bra, men jag kan inte cykla med Matilda för stolen är på Husses cykel och jag tänker inte byta. Så jag måste cykla när antingen hela familjen följer med eller när Husse kommer hem från jobbet. Och det sistnämnda är svårt för jag brukar vara så trött den tiden.
Ja ja, nu har jag gnällt färdigt på det. Bejbisen mår bra och jag har inte större krämpor, så allt är finfint!
Snart börjar allvaret
För tillfället kan jag inte ha så mycket kläder och så kommer det att vara ett tag till. Åtminstone till början på nästa år. Så det som inte ska slängas/säljas ska ner i lådor och in i nästa förråd.
Sen är det bara lägenheten kvar, och då är köket det värsta. Jag har lite olustkänslor inför det. Det är så mycket skrymslen och vrår som ska städas och så många skåp och hyllor som ska tömmas. Sen skulle det behöva målas om. Jag skulle vilja veta om de tänker repa den här lägenheten när vi flyttar ut, isåfall behöver jag inte oroa mig för målarfärgen i köket. De behöver verkligen repa och tapetsera om. Golvet är ju bytt och badrummet är helt nytt, men resten kunde behöva en uppfräschning. Och jag tror de har tänkt passa på nu. Jag hoppas det!
Det ska bli jobbigt men härligt att storrensa, det kliar lite i fingrarna känner jag.
Jävla ungdomar!
Jag får allvarliga funderingar på att ladda ett hagelgevär med grovsalt... tyvärr är det olagligt och jag har inte tid med några påföljder av den sorten just nu.
Men å andra sidan måste det ju vara olagligt att pissa på någons saker också!
Husmodern
Hon börjar krypa fram så smått, husmodern i mig. Jag kommer ihåg när Matilda var i magen, mot slutet av graviditeten, då kröp husmodern fram och städade, putsade, bakade, fixade och donade. Jag kommer ihåg att jag hade energi till tusen och att det verkade inte vara jobbigt med just någonting.
Idag skuttade jag ur sängen och satte igång att baka. Först matbröd och sen gjorde jag även deg till kanelbullar, så Matilda fick prova på att baka och kavla hon med.
Kring elva-snåret idag fick jag först äta nybakat bröd med ost och smör och sedan en kanelbulle till efterrätt. Det var verkligen gott! Matilda ville inte smaka alls nästan, hon hade ätit sig mätt på deg och mjöl. Hm, hon visste inte att det som väntade var ännu godare.
Husmodern ska snart ta itu med lite mer på rensningsfronten. Men det går så bra så! Dock har jag inte energi till tusen och kommer nog slockna en stund på sängen om lilla ungen tillåter och vill göra detsamma. Men det tror jag.
Ett kryp
I skogen står jag ut med i stort sett vilken insekt som helst. Bromsar dödar jag dock så fort jag ser dem och fästingar har jag inte råkat ut för värst många gånger. Tvestjärtar är ingen favorit de heller, men här finns de inte så jag överlever. Flugor, skalbaggar, tusenfotingar, getingar, humlor, sländor och allt vad de nu heter, tycker jag är helt okej och vissa av dem tycker jag rentav om.
Men skadedjur, läbbiga saker som dyker upp där man inte väntar sig att se dem, som i en klädhög eller sockerpåse, huääääh, säger jag bara.
Jag stängde luckan så fort jag såg det lilla krypet. Nästa gång jag öppnade var krypet borta och jag misstänker att det tagit sig en våning ner, till min garderob. Det känns inte så skoj det heller. Och jag kan inte låta bli att undra om det lilla krypet kom från en stor familj eller hade många vänner. Hur som helst får ingen av dem följa med i flytten, så det så.
Klädjobb
Jag gjorde tillochmed i ordning en påse med könsneutrala spädiskläder till bejbisen i magen, så att vi är redo trots eventuellt flyttkaos.
Matilda fick en hel torkställning med "nya" kläder och egentligen borde jag gå igenom hennes byrå i dagarna för att sortera bort det som börjar bli för litet, så det är gjort. Men jag kan göra det inom en månad eller åtminstone två veckor, då är jag ändå ute i god tid.
Det känns superhärligt att vara ute i så här god tid och få göra saker ordentligt. Det ska inte bli något stressande på slutet så det slinker med något skräp eller skit till vårt nya liv. Allt ska vara sorterat, packeterat och märkt.
Pappersjobb
Jag fick slänga en hel papperskasse från Coop Forum full i onödiga papper som jag samlat på mig. Vissa saker tror man är viktiga, sen ligger de i ett par år utan att man tagit upp och ens tittat på dem. Men de får ligga kvar, för man tror ju att om de ligger där i hyllan så måste de ju vara viktiga på något sätt.
Jag slängde nästan allt. Sen packade jag en flyttlåda. Nu är det rent och fint.
Idag ska jag gå igenom barnkläder, och det är bland det svåraste jag vet i rensa-väg. Nu har jag dock börjat fatta lite om hurdana barnkläder jag vill att Matilda ska ha. Vilka som är lätta att ha och göra med och fina att ha på sig.
Vi har fått flera omgångar med barnkläder av alla möjliga bekanta, och jag har försökt gå igenom eftersom. Men oftast har det bara hamnat i källaren när jag kollat att de inte passat Matilda just nu. Därför är det en hel del att syna. Suck.
Jag misstänker att en hel del kommer att skeppas raka vägen till Röda Korset, eller kanske, kanske via vår loppis den 12/9.
Matilda har börjat dagen med att måla överkroppen med kulspetspenna. Hon tycker hon är jättefin. Jag vet inte riktigt vad jag ska säga.
Rensa i röran, fortsättning
Så dagens jobb kanske blir lätt. Kanske. Om det går för lätt ska jag även ta itu med skåpen i köket. Och de har jag, som tur är, också gått igenom för inte så länge sen.
Skafferiet torkar jag ur med jämna mellanrum, och det var inte så länge sen sist.
Torrvaruskåpet gick jag nyligen igenom, och slängde alla pulvergrötar som Matilda inte äter och nästan tomma förpackningar med pulvermos och tomma buljongkartonger. (Hur kommer det sig att de överhuvudtaget blir liggandes i skåpet?)
Det roliga skåpet blir det med hushållsmaskiner man använder lagom sällan, såsom våffeljärn och smörgåsgrillar. Där finns en del som ska hamna på loppisen, nämligen smörgåsgrillar. Av någon anledning har det ramlat in flera stycken i vårt liv, och vi grillar inte smörgåsar så där hiskeligt ofta. Därför hamnade de i skåpet och nu ska de hamna på vår loppis.
Nästa projekt i lägenheten blir bokhyllorna, som trots att jag har gått igenom dem ganska nyligen, måste genomgå en redig rensning igen. Minst hälften ska bort! Sen är det bara att packa. Kanon!
Ungen
Jag kämpade lite i blåbärsriset och lite på hjortronmyren. Fick faktiskt lite med mig hem också.
Nu står en gryta med hjortronsylt på spisen och luktar mumsigt.
Loppis på G!
För er som är intresserade att besöka vår loppis kan jag avslöja att vi säljer möbler, porslin, prydnader, textiler (kläder, överkast, dukar, gardiner, tyger etc.), leksaker, gamla ölflaskor från Kiruna-bryggeriet, ljuslyktor, böcker, skivor, mattor, skor och säkert en massa andra saker. Välkomna till Långholmens gård lördagen den 12:e september.
Jag ska gå igenom grejerna en gång till och uppdatera vad vi säljer, men nu har ni en aning iallafall.
Krogsväng
Jag hade tänkt äta något lätt, men det lättaste och billigaste som fanns på menyn kostade 95 kr, så jag struntade i det.
Varför kan jag inte sova?
Jag försökte ligga och tänka på trevligare saker också. Och det funkade ganska bra. Jag planerade och fantiserade om när jag bakar bullar i min nya ugn, när Matilda har eget rum som ser ut som ett barnrum och allt det där andra som hör en ny lägenhet till.
Nu väntar jag att telefonen ska ringa. Ringer det inte snart får jag väl ringa själv.
Rensa i röran
Idag tog vi tag i det och gjorde ett spara-förråd, ett loppis-förråd och ett slänga-förråd. Det gick riktigt bra! Vi fick så mycket gjort och det kändes inte alls jobbigt, bara roligt och härligt. Det var inte alls så svårt att slänga som jag hade trott. Och jag måste säga att det förrådet som har mest grejer nu är just slänga-förrådet. På andra plats kommer loppis-förrådet och då blev det precis som jag ville ha det!
Jag vägrar ta med mig den där skiten till nästa hem! Jag vill att nästa hem ska vara rent och snyggt och att vi ska känna oss fria och nystartade där. Därför ska i stort sett all gammal skit få gå åt sitt eget håll.
Skönt.
Vi är så glada att vi kommit igång!
Måste tillägga att jag just nu läser boken "Rensa i röran med Feng Shui". Hi hi!
Sömnstörning
Jag såg "Lipstick Jungle" och sen somnade jag. Strax före ett vaknade jag och gick på toaletten. Sen somnade jag inte om förrän efter fyra. Husse gick upp tjugo över sex, så då vaknade jag igen.
Usch, vad tråkigt det var att ligga vaken och snurra mellan ett och fyra! Lyssnade på mopedisterna som körde fram och tillbaka. De är ute dygnet runt. Vad gör man ute klockan tre natten mellan måndag och tisdag? Förutom att köra moppe så gruset sprutar.
Jag vet inte.
Natten mellan lördag och söndag (tror jag) var det någon som lämnade sin glasåtervinning kvart över tre. Återvinningsbehållaren var givetvis nytömd, så det ekade och klirrade riktigt högt. Ett tag lät det som att någon stod och slog på behållaren med ett baseballträ eller något liknande.
Varför går man och slänger glas klockan kvart över tre på natten? Och det är inte första gången.
Jag tycker det låter högt när man gör det på dagen till och med.
Jag låg och funderade på vad jag inte kommer att sakna med att bo här. Det var några saker. Jag kommer inte sakna ungdomarna som kör moppe inne på gården, inte heller de som sitter och röker i portalen och slänger fimpar, godispapper, snuspåsar och, tro det eller ej, ägg på backen. Inte heller komper jag sakna ungdomarna som slänger smällare under bilarna och alldeles utanför sovrumsfönstret.
Jag kommer inte sakna miljöstationen utanför Konsum, där folk har en benägenhet att glasåtervinna mitt i nätterna. Jag kommer inte sakna den skällande hunden, som nästan alltid står utanför Konsum strax innan tio på kvällarna.
Jag kommer inte sakna Hjalmar Lundbohmsvägen och Dübengatan, där det åker bilar, dygnet runt, både fort och mindre fort. Jag kommer inte sakna de som bränner järnet förbi vårt hus och fortsätter upp mot slalombacken.
Jag kommer inte sakna trafiken precis framför vår ytterdörr och att ständigt säga åt Matilda att hålla sig nära bron och akta sig för bilarna.
När jag inte hade ett litet barn gick det utmärkt att bo här och jag trivdes jättebra.
Nu har jag blivit en gnällkärring som sitter och morrar över dagens ungdom.
Då är det nog bäst att packa och dra någonstans där man får lite lugn och ro.
Flytta
Vi har funderat ett tag på att flytta till en något större lägenhet. Tankarna har gått mellan att bo kvar tills vi har råd med hus eller flytta till större lägenhet men kanske inte så mycket dyrare än den vi har. Det verkar som att det blir det senare.
Jag har kollat varenda dag efter en lägenhet. En trea eller en fyra. Idag hittade jag en. Vi åkte genast till området och kollade, träffade en trevlig kille som gladeligen visade sin lägenhet, som var likadan som den jag sökt fast spegelvänd. Och den var så fin! Stor, öppen och ljus. Det var nyrenoverat och fräscht. Jag blev verkligen sugen, precis som Husse och lilla Mimmi som sa "Flytta hit!".
När vi kom hem hade jag fått mail att lägenheten är vår om vi tackar ja senast torsdag. Och det kommer vi göra med största sannolikhet.
Så nu ska det börjas. Packas, städas, rensas, släpas och bäras. Jag hatar att flytta ut! Men jag älskar att flytta in... Jag bävar verkligen för att tömma förråden. Vi har så mycket grejer att vi kunnat fylla en villa redan nu. Det kommer att ta ett tag att sortera ut vad som ska sparas, och vi måste vara hårda! Hårda som sten, osentimentala och praktiska. Nu ska all skit bort och kvar ska bara det bästa och finaste vara.
Jag vet vad som väntar, jag har vetat att det ska ske.
I fem år har jag bott här i Långholmen. Nu är det slut på gamla tider.
Inget bad i våran stad
På väderprognosen i Rapport nu på kvällen visade de att det kommer att vara jättesoligt och jättevarmt hela den kommande veckan.
Pust!
Ibland, ganska ofta, önskar jag att Kiruna hade en badstrand. Som förr i tiden.
När ska jag bli pigg?
Var det så här förra gången? Jag kommer inte ihåg. Jag kommer däremot ihåg hur pigg jag blev mot slutet, då jag orkade vara uppe och tokstäda, baka och pyssla till sent på kvällen.
Nu går jag och lägger mig senast nio. Då är jag färdig för dagen.
Lite piggare hade jag kunnat vara.
Årets första dopp
Sen fick hon snällt sitta och torka fötterna i paraplyvagnen medan Husse och jag fyndade på marknaden.
Vi hann nästan bara komma hem så brakade jordens regnväder lös. Det var så det forsade efter gatorna. Mysigt!
Jag och Matilda tog en eftermiddagslur. Nu har jag vaknat men inte hon, kanske har hon tänkt busa järnet med sina föräldrar ikväll, så hon laddar ordentligt med en riktig power-nap.
