karoos

Vatten är härligt och svingott. Direkt ur kranen, ner i glaset och i min mage. Det är det godaste i drickväg.

Ringde till MVC idag för att kolla om Matilda kunde följa med på ultraljud på torsdag. Det var jordens suraste barnmorska som svarade! Vilken tur jag hade.
Hon var så kort i tonen att jag inte hann uppfatta om det var hon som svarade eller om det var jag som fortfarande ställde min fråga.
Kanske var hon sur för att hon satt fast på jobbet när det är strålande solsken och härlig sommar ute. Men det är ju knappast mitt fel.
Jag fick åtminstone ut att Matilda inte kan följa med på ultraljud på torsdag. Hon ska snällt sitta i väntrummet med sin mormor medan vi kollar vem som hoppar och skuttar i min mage.

Jag var velig och hade inte bestämt mig för att inte gå på festivalen. Då bestämde min kropp åt mig och gav mig den värsta magsjukan jag haft i mitt liv. Natten till lördag sov jag kanske sammanlagt 40 minuter. Mesta tiden spenderade jag på toaletten, på knä, med ett stort vattenglas i handen för påfyllning. Det var omöjligt att sluta spy, jag är ledsen att behöva skriva så äckligt, men det är sant. Enda gången det kändes någorlunda bra var i själva kräkningstillfället, allt däremellan var en plåga.
Jag slutade spy klockan åtta på morgonen igår. Sen sov jag i tre timmar. Under dagen lyckades jag få i mig tre jordgubbar, två glas blåbärssoppa och en liten skål yoghurt.
Idag har jag hittills pressat i mig två jordgubbar, en halv limpsmörgås med ost, ett glas blåbärssoppa och en halv kopp te.
Husse håller på att laga mat. Jag känner att det skulle vara gott med mat, i munnen åtminstone. Magen säger att den helst vill vara ifred ett tag till. Ett par dagar kanske. Jag får nog göra som vinprovarna, tugga och spotta. Hi hi!
Hela natten mot lördag, när jag vred mig i magplågor och rusade mellan soffan och toaletten, hörde jag på avstånd festivalens tjo och tjim. Festen höll igång hela natten. Ett gäng drog igång en redig efterfest här i närheten med gitarr och sång. Det var tur att de roade mig så jag kunde skratta lite mellan spyorna.

Nu är den igång. Jag hörde den inatt när jag skulle sova och sovrumsfönstret var öppet; festivalen. Jag och Matilda gick igenom festivalområdet igår och kikade lite. Mest var vi i Järnvägsparken och lekte innan vi gick hem igen.

Idag frågade Husse om jag ville gå på festivalen. Jag svarade automatiskt: "Ja." Men sen tittade jag igenom festivalprogrammet. Idag spelar Thåström, imorgon Turbonegro. Jag vill inte betala för båda dagarna och måste jag välja en dag så var lördagen överlag mer intressant. Men Thåström är mer intressant än Turbonegro. Så jag tror inte det blir någon Kirunafestival -09 för mig.

Antar att jag tar igen det nästa år. Kanske.

Nu börjar det bli riktig sommarvärme. Trots det har jag gått med fodrad jacka idag, för jag tyckte det blev lite kallt när det blåste. Och det blåste faktiskt lite grann. Men sen åt jag ändå en isglass i solen, utan att frysa, det är framsteg på hög nivå.
Husse har förberett för en sandlåda åt Matilda här ute bredvid vår rabatt. Det blir bra. Då kanske hon håller sig stilla några minuter iallafall.
Vi har varit och hälsat på Husse på jobbet, för Matilda var lite orolig att han inte var hemma när hon vaknade imorse.

Det ska bli ännu varmare imorn. Kanske kan jag ha klänning då. Jag vill gå med bara ben, det har jag längtat efter. Kanske blir det en mjukglass på stan imorgon...

Vi var ner till Jukkas, som vanligt, för att titta på midsommarfirandet. Men vi var medvetet sena för att undvika den riktiga folkmassan. Matilda fick klappa ett par islandshästar.
Sen plockade vi blommor och gjorde en midsommarkrans.



På eftermiddagen/kvällen var vi bortbjudna på grillning och trevligt sällskap. Det var ganska varmt hela tiden, otroligt nog. Klockan åtta var hela familjen hemma och trötta igen.

Innan man skaffar barn så har man för sig att det enda småbarnsföräldrar pratar om är deras barns avföring. Och det är alldeles sant! Om det är en nyfödd pratar man om hur regelbundet den kommer, vilken konsistens och färg den har och så vidare. När barnen blir lite äldre ska det pottränas och då pratar man om barnet lyckats kissa/bajsa i pottan, i byxorna, på golvet eller kanske på någon möbel eller något annat skoj ställe. Man pratar om hur lycklig man blir när det kommer i pottan eller i toaletten. Man pratar om hur man ska underlätta för barnet att göra sina behov på rätt ställe, och om bakslag då man måste börja använda blöja igen.
Det är fantastiskt vad mycket det finns att säga om avföring, och det är fantastiskt att det faktiskt är väldigt intressant och roligt att prata om. Iallafall när man är småbarnsförälder.

Här hemma är det fullt upp med potträning. Det har gått tre par trosor hittills idag. En fullträff i toaletten och en skvätt på golvet. Och det är värt det, för jag är ganska less på att byta blöja. Och snart kommer en ny blöjunge, jag vill gärna ha en i taget.

Jag har inte gett upp, jag tittar på vädret varje dag på teve. Idag var det goda nyheter, strålande solsken och faktiskt relativt varmt. Mellan 10 och 15 grader får man faktiskt räkna som ganska varmt.
Imorse var det dock 2 grader när jag drog upp persiennen. Men solen strålar från en blå, inte helt molnfri, himmel. Det bådar gott. Det blir kanske grillning på midsommarafton!

Jag vill gå ut med min unge och leka i lekparken. Jag vill. Men det är fem grader varmt, alltså inte särskilt varmt. Nyss drog en hagelskur förbi. Jag har hosta och blir andfådd när jag går från köket till toaletten.
Om vi går ut måste Matilda ha tre par byxor (strumpbyxor, vanliga byxor, överdragsbyxor), tjocksockar, stövlar, body, kofta, jacka, vantar, halsduk och mössa.
Jag måste ha långkalsonger, t-shirt, långärmad tröja, vindbyxor, vindjacka, buff och fingervantar.
Det är den 17:e juni och midsommarafton om två dagar. Jag vill att det ska vara sommar! Jag vill kunna gå ut utan långkalsonger och fingervantar. Jag vill slippa dem för jag har dragits med dem sen ungefär oktober förra året, alltså minst 8 och en halv månad.
Matilda tycker säkert det är skoj att vara ute oavsett väder, det tyckte nog jag också i den åldern. Men nu känner jag mig toatalt omotiverad.
Nyss kom en till liten hagelskur.

Jag gillar inte att prata i telefonen. Inte ens med människor jag känner. Därför tycker jag att det är ytterst besvärligt att ringa myndighetssamtal och övriga opersonliga samtal. Det värsta är när jag har samlat nog med mod och positiv energi för att ringa, sen får jag inget svar. Då ska jag behöva gå igenom proceduren en gång till.
Blä!

Jag trodde jag hade blivit grym på att hantera a-kassan. Vid det här laget har jag blivit arbetssökande ett otal gånger, och varje gång har jag ju skickat in anmälan om arbetslöshet, intyg, personligt brev och så vidare.
Förra gången gick det rätt smärtfritt, det räckte med ett kuvert från min sida för att a-kassan skulle bli nöjd. Den här gången trodde jag att jag hade lyckats igen, men ack vad jag bedrog mig.
Jag skickade med ett personligt brev där jag förklarade allt, som vanligt, en anmälan om arbetslöshet och ett studieintyg. Tyvärr räckte ju inte det, jag måste även skicka med ett intyg på att jag slutat studera på KomVux nu när terminen är slut och dessutom måste jag skicka med ett intyg på att jag inte tänker studera vidare till hösten.
Jag skrev i mitt personliga brev att jag inte tänkte studera vidare till hösten, det räckte inte, de måste ha ett intyg. Jag vet inte vem mer som kan/ska intyga det förutom jag. Jag har sökt studier via studera.nu och de har jag tagit bort. Jag har ju inte gått till någon studievägledare som hjälpt mig skicka in ansökningar.
Vad jag kunde se på studera.nu fanns ingenstans där man kunde skriva ut ett intyg på att jag tagit bort mina ansökningar. Jag får hoppas att a-kassan tror på mitt ord, men det skrämmande är att de inte gjorde det i mitt förra personliga brev.

Jag hatar verkligen att stämpla och vara arbetssökande. Varenda gång jag råkar bli det så fixar jag något att göra, en kurs eller en praktik. Det har jag även tänkt göra den här gången, men det är inte direkt möjligt förrän ungefär till skolstarten. Så under juni, juli och halva augusti månad måste jag tyvärr stämpa. Jag vill det inte. A-kassan vill det inte. Regeringen vill det inte heller. Men så är det, och jag är ledsen för det. Tyvärr måste det bli så.
Jag försäkrar, snälla a-kassan, att jag inte tänker studera vidare till hösten. Jag tänker fixa mig en trevlig praktikplats där jag kanske får göra något jag trivs med och som jag kanske kan tänka mig att jobba med i framtiden, så att ni förhoppningsvis slipper mig för alltid. Jag tycker inte att det är roligare än vad ni tycker, vi är helt överens på den punkten, så snälla låt mig få de här månaderna så ska jag låta er vara sen och bara snällt betala in min avgift varje månad utan att kräva någonting tillbaka från er. Precis som det brukar vara, som det har varit och som det kommer att vara i framtiden.
Låter inte det som en bra deal?

Vi gick upp till Järnvägsparken så Matilda fick leka lite. Men det var ingen värme. Jag trodde hela tiden att den snart skulle komma, men det gjorde den inte, och jag började sakna mina långkalsonger.
Det roliga med Järnvägsparken är att det inte längre är en lekpark bara för barn. Nu finns där träningsmaskiner för oss föräldrar, så att vi har något att pyssla med när barnen leker. Bland annat står där en crosstrainer. Lysande idé, tycker jag och Husse. Vi provade träna litegrann.
Sen tog vi en tur till farmor, vidare till Safari och sedan avslutade vi i lekparken igen innan vi gick hem.
Det hann bli någon grad varmare, men ingen sommarvärme alls. Den kommer väl snart, hoppas jag.

Imorse vaknade Matilda som vanligt kring sju och var i gasen. Husse och hon steg upp och lät mig ta sovmorgon. Sovmorgon! Wow!
Jag kunde dock inte ligga så länge, jag ville ju också vara med.

Matilda tar sommarlov imorgon, och så gör även jag. Jag ska dock undersöka ställen att försöka få praktikplats på fram till augusti. Så nu var man där igen, i praktikplatskarusellen. Den här gången kanske jag ska välja ett ställe som faktiskt kan ge ett jobb! Jag ska sluta göra gratis tjänster åt ställen. Så det så. Jag vill ha betalt för mina kvalitéer!

Men nu ska jag ha sommarlov!
Imorgon ska det firas. Jag vet inte med vad, för jag är inte sugen på något annat än jordgubbar, men firas ska det iallafall.
Jag önskar att "Freddy's hole in the wall" fanns (låg på Olivedalsgatan i Göteborg på nittiotalet), gärna i Kiruna, men det vore trevligt om det fanns överhuvudtaget, för där såldes de godaste vegetariska hamburgarna som någonsin tillverkats i världen genom tiderna. En sådan hade jag kunnat tänka mig, om dagen, resten av sommaren.

Hittade dock detta i en annan blogg:

Goda nyheter: Vi öppnar igen!!!

I morgon (29/8-08) firar vi återkomsten av hålet i väggen.

Du hittar nya "Downtown Freddys" på Drottninggatan 31. Mitt i Göteborg.

Samma gamla hamburgare och en massa nyheter utlovas. Sa jag att vi även har en bar?

Varmt välkommen
Postat av: Freddy

Och det fanns en hemsida! Dessutom finns de på Facebook. Ho ho!

Vi har varit ute hela dagen, känns det som. Först var vi och fikade, sen shoppade vi lite, sen var vi och sa hejdå till mormor och morfar som nog är på väg till stugan i denna stund, sen gick vi hem.
Matilda somnade i vagnen, så hon fick ligga kvar där. Jag tänkte först sitta ute med henne, men det ser mörkt ut åt alla håll, jag väntar bara att det ska braka lös ett riktigt regnväder.

Med oss hem fick vi två klänningar till mig, en tyghjälm till Matilda, 3 liter jordgubbar åt oss båda och en back med korvstroganof som vi nog ska äta till middag.

Det bästa var att jag inte hade långkalsonger och jag frös inte ändå! Jag hade inte ens jacka! (Jag hade dock med mig en, men inte på mig.)

Tänk om det börjar åska!

Om man av någon anledning inte kan dricka kaffe, men är sugen på något som smakar lika "brunt" så kan man dricka det här teet. Mums!
Svart te med smak av vanilj, kakaobönor och cocos.

När vi båda är hemma och småförkylda hela dagarna, passar vi på att potträna. Matilda får gå utan blöja hela dagarna. Det är bara det att hon inte lärt sig säga till innan utan hon säger medans. Det betyder att tvättmaskinen fått gå lite oftare än vanligt.
Roligt är det iallafall och jag tror att hon uppskattar att slippa ha blöja jämt.

Ibland är jag riktigt slö, som idag. Då blir det köpemat. Idag blev det hamburgare från Arctic Thai & Grill. Jag körde på ett veg.mål och Matilda fick en 45 grams hamburgare. Det känns lite bättre att äta vegetariskt. Jag mår inte riktigt så illa som jag brukar göra efter en vanlig hamburgare.
Det var inte riktigt vad jag var sugen på idag, men jag fick tankestopp. Om jag inte beställer thai-mat, pizza eller hamburgare så vet jag inte riktigt vad annars som finns att välja mellan.

Jag är nästan redo. Jag vet åtminstone vilket parti som får min röst, men inte vilken person.
Lokalen öppnar igen kl 15.
Matilda ska följa med. Vi tar nog en sväng i lekparken sen.

Igår var det inte bara nationaldag, nej. Kirunas bilentusiaster bjöd på bilutställning och cruising genom stan. Kiruna bjöd på 5 plusgrader och hagelskurar.
Älskar man Kiruna, eller?

Idag var jag på gruppinfo på AF. Det var i stort sett ingenting nytt som sades. Ändå var det lite skoj att vara där, det var så länge sen, känns det som. Varje gång jag blir arbetssökande, som det så fint heter, och beger mig till AF så känner jag möjligheterna och idéerna spruta. Varje gång känner jag mig laddad och motiverad. Varje gång tror jag att nu ska jag äntligen komma på vad det är jag ska göra. Men jag har inte gjort det hittills. Jag har haft många bra idéer så jag förstår inte varför de dåliga jämt blir förverkligade.
Varför har jag inte i ryggraden att det är värt att kämpa för något som man tycker är roligt? Varför tror jag inte på mig själv? Det är grymt frustrerande.
Varje gång är jag på G och varje gång, hittills, har det inte lett någonstans, egentligen.
Jag vet precis vad som är fel med mig, men jag vet inte hur jag ska åtgärda det.
Därför kan man samarbeta med en coach, det var det som var nyheten. Men jag tror att jag skulle behöva en terapeut.



Ser ni? Det snöar.

Jag tror det blir bojkott av festivalen i år. Typiskt att det var i år Thåström spelar. Han är i och för sig den enda jag verkligen vill se av artistutbudet 2009.
Jag hade tänkt gå, för jag går ju varje år. Det är min tradition.
Men nu är jag sur. Riktigt sur.
Det bästa med Kirunafestivalen har varit att torsdagar har varit gratis, men ändå har det varit bra artister då.
År 2009 tar de betalt för torsdagen också.
Fy skäms! 10-års jubileum och allt.

Fick en tidig middagsdate med Husse. Och så for han igen. En timme fick vi. Den gick fort. Nu ska man vänta igen. Men snart är väntan över. Snart.

...kommer regn, och efter regn kommer kanske lite solsken? Idag är det 4 plusgrader och regn med inslag av snö här i Kiruna. Märk väl, bara inslag av snö, i största grad regn.
Det är alldeles grönt ute. Jag kommer inte ihåg hur det var förra året, men det känns som att det är tidigt i år. Det ser iallafall ut som sommar.

Sen Husse åkte har jag drömt konstiga drömmar. När han hade varit borta i två månader hade jag en erotisk dröm om Alex Schulman. Och Alex Schulman av alla människor! Det är ju ingen jag går och tänker på särskilt ofta, för att vara ärlig. I och för sig går jag inte och tänker på någon särskilt ofta, utom de i min omedelbara närhet. Och så vissa som jag går och irriterar mig på förstås, det är en skada jag har.
Jag har även drömt att jag varit kompis med Britney Spears och att hon har varit här och hälsat på i Kiruna. Hon pratade förstås svenska jättebra.
Nyligen drömde jag att Victoria Silvstedt och jag var bästisar. Jag och Victoria Silvstedt! Ja, så var det. Vi hade jättekul och var på fester hela tiden nere i Spanien. Vi var verkligen jättebästisar, hon och jag. Det kändes så konstigt när jag vaknade, någon slags separationsångest kanske. Jag har ju aldrig tänkt på henne som en kompis-kandidat direkt.
Sen har jag haft en märklig förlossningsdröm. Jag har tänkt mycket på att jag inte vill genomgå ett kejsarsnitt till, utan att nästa förlossning ska gå till som det är tänkt.
Men i min dröm låg bejbisen i min mage, precis som Matilda, med rumpan ner och de bokade in mig för kejsarsnitt. Jag blev ju inte så nöjd över det. Så gick vattnet och jag fick krystvärkar (här går det undan minsann), men läkarna hade inte riktigt tid med mig just då, de hade ju bokat tid för kejsarsnitt så jag fick snällt vänta.
Jag reste mig upp och gick lite grann, då känner jag att bejbisen är på väg ut och först kommer en fot. Sen andra foten, hela benen och tillslut är det bara huvudet som sitter kvar därinne och jag får dra litegrann innan det säger plopp och hela ungen är ute. Det här sköter jag alltså helt själv, inte en barnmorska eller läkare i sikte, och det gick kanonbra.

Drömmar är konstiga. Jag undrar vad de säger om en egentligen?

Jag är en lycklig människa idag! Det blåser inte! Äntligen! Efter nästan en veckas stormande är det äntligen över. Jag vågade till och med ta stavarna på min promenad idag. Men jag hade långkalsonger för det var inte särskilt varmt. Det känns dock som att det kommer bli en fin dag idag.

Matilda väckte mig tidigt imorse och klättrade över till min säng. Sen somnade hon om där, bredvid mig. Jag trodde att hon skulle väcka mig och att vi skulle stiga upp. Men hon somnade, gullungen, och då somnade jag också.

Den här dagen har börjat riktigt, riktigt bra. Härligt!

Varför finns inte alla kända läskedrycker som essens till Soda Stream? Vore det inte smart av exempelvis Coca Cola att samarbeta med Soda Stream och göra essens så att vi hemma-bubblare kunde göra vår egen Coca Cola, Fanta, Sprite och allt vad de nu heter? Det vore väl toppen! Åtminstone för miljön.
Jag har aldrig förstått varför det inte redan är så.

Jag har tittat på vädret i ungefär en vecka, för jag hörde att det skulle bli supervarmt här uppe i helgen som var. På onsdag och torsdag förra veckan stod det att det skulle blåsa, sen har det inte stått någonting om det. I helgen skulle det tydligen blåsa mellan 5 och 9 m/s i Kiruna. Jaså? Det är någon som har glömt bort att säga det åt blåsten!
Igårkväll när jag låg och tittade på teve så stormade det ganska rejält, jag kollade på text-tv och där stod det: Kiruna just nu, vindstyrka 5 m/s.
Jag är ledsen, men den här vinden är inte av styrkan 5 m/s! Det är inte möjligt!
Men på något vis existerar inte den här blåsten iallafall.

När jag kom upp på krönet av Hj.Lundbohmsvägen, vid järnvägsparken, i morse, blåste det så kraftigt att jag nästan stod still trots att jag var ute på power-walk. Jag är så fruktansvärt less på det här nu. Snart har det stormat i en vecka. Jag kan ju bara tänka mig att när stormen lägger sig blir det mulet och plus 5 grader. För nu är det stråååålande solsken och det hade varit jättevarmt och härligt, om det inte blåste.

Har jag hamnat i en gnällperiod månne? Vad tråkigt isåfall. Jag ska försöka bli lite skojigare.