karoos

Igår slog det nästan runt för mig. Jag är enormt stressad inombords och har väldigt svårt att slappna av och se saker positivt. Det är så mycket som måste klaffa för att den här flytten ska bli av utan att någon får sätta den psykiska hälsan till.

Allt är nästan klart, det är bara några som måste ge klartecken för att det ska funka som planerat. Det är nu en månad kvar till vi verkligen ska flytta på riktigt, och ändå hänger några lösa trådar som får mig att bli galen.

Igår började jag må väldigt dåligt. Det bara snurrade i huvudet, jag blev torr i munnen och magen värkte. Jag trodde att jag åkt på magsjuka. Det slog mig aldrig då att det kunde vara stress. När jag hämtat barnen från dagmamman kom droppen som fick bägaren att rinna över, då Matilda smög åt sig en kulspetspenna och gjorde detta jättefina, detaljerade, porträtt av sin kusin på sovrumsväggen


Ögonen har tillochmed ögonfransar och pupiller

Jag började bara grina. Jag grinade och grinade. Och var arg. Och jag ville inte vara arg på Matilda, trots att hon vet att hon inte får rita på väggarna, men bilden var ju så fin!

Då fattade jag att det har blivit lite för mycket och att jag går omkring och oroar mig något enormt. Det kanske känns som att världen är på väg att gå under, men jag har överlevt värre saker än det här.

Måste bara försöka tänka positivt, som jag brukar vara så bra på. Det ordnar sig. Det ordnar sig alltid. På nåt sätt.