karoos

Jag är trött nästan jämt. Så där trött som jag var i början av graviditeten, så att jag nästan somnar sittande. Det är väldigt tråkigt. Jag är trött på att vara trött.

Idag ringde jag till vårdcentralen och sa att jag varit trött i flera månader. Hon tyckte att jag skulle motionera och inte sitta uppe vid datorn på kvällarna. Om man känner mig vet man att jag motionerar flera gånger i veckan, nästan varje dag och jag sitter nästan aldrig vid datorn på kvällen. Jag brukar ofta gå och lägga mig samtidigt som Matilda, mellan åtta och nio på kvällen. Ibland sitter jag uppe till tio, om det är något jag vill se på tv.

Jag har läst om stress och symtomen stämmer ganska bra, men jag känner mig inte stressad. Jag är inte gravid, det borde jag ha märkt vid det här laget eftersom det gått flera månader. Jag sover kanske inte helt sammanhängande varje natt, eftersom jag vaknar om bejbis säger något och annars när Matilda kommer in framåt morgonkvisten och ska sova med oss i stort sett varje natt.

På tisdagar tränar jag yoga och lär mig slappna av och lyssna på mig själv. Jag dricker vatten enligt rekommendationer varje dag. Jag röker inte mycket alls, snusar inte mycket heller. Dricker inte så mycket kaffe som förut och jag brukar inte äta efter klockan sju på kvällen.

Varför är jag så här trött? Är det för att jag har småbarn? Är alla småbarnsföräldrar så här trötta varje dag?

Vid fem-tiden på eftermiddagen brukar jag få grus i ögonen och ibland börjar ögonen gå i kors för att jag är så trött. Jag brukar vilja gå och lägga mig vid fem men kämpar att sitta uppe till åtminstone klockan nio, för det mesta. Jag är less. Jag vill vara pigg och energisk.

Gäsp.