Grundlurad och skitförbannad
För ett par dagar sedan var jag på coop och handlade mat. Jag kom ihåg att det stod i reklambladet att man fick 3 för 2 av Pärsons tunna skivor pålägg. I butiken fanns en skylt där det stod "Köp 3 paket för 57:90 kr". Det är väl ungefär 3 för 2, tänkte jag och scannade in 3 paket med shop x-press scannern, ett med rökt kalkon, ett med hamburgerkött och ett med rökt salami. När jag sen betalade tyckte jag att det blev lite dyrt och granskade kvittot när jag kom hem. Först trodde jag att jag fått betala för mycket för kasslern, som jag också köpte, som var på medlemspris, men den rabatten syntes längst ner på kvittot.
Idag gick jag tillbaka till coop, tog fram mitt kvitto och räknade ut att jag betalt ungefär 36 kronor för mycket för mitt tunna pålägg från Pärsons. Jag läste skylten igen, 3 för 57:90 kr. Sen gick jag till kundtjänst. "Ja, men det gäller inte salamin!" sa damen i kundtjänst. "Det står på skylten vid hyllan och även i coopbladet!" tillägger hon glatt. Precis som att hon gjort precis det här 20 gånger tidigare idag. "Men varför lägger ni dem på samma ställe då?" undrar jag, något avig. "Det är ju deras plats!" svarar damen. Jag går därifrån, in på KappAhl och tittar på kläder i vredesmod.
Sen får jag en idé, ringer Husse och ber honom komma med den rökta salamin så att jag kan byta till någon av de andra, som rabatten gällde. Han kommer med salamin, jag går tillbaka till kundtjänst, får prata med en annan dam. Jag förklarar mitt ärende och säger att jag vill byta salamin mot något annat, varpå hon svarar: "Jag kan inte ta emot färskvaror!"
Det brinner en säkring i mitt huvud. Jag utbrister att jag ska slänga den förbannade korven, stormar ut samtidigt som jag högt tillkännager att det är färdighandlat på coop, hädanefter gör jag mina inköp på ICA.
Grejen är bara att ICA säkerligen lurar sina kunder exakt lika mycket, och att jag hur jag än gör kommer jag att bli lurad. Frågan är bara hur mycket.