Småstressigt
Nu ska jag räkna ikapp, så jag kan ta lite påsklov och koppla av. För en gångs skull fattar jag faktiskt vad de är ute efter i matteboken. Jag kunde tillochmed göra några diagnoser utan att först övningsräkna i boken! Amazing. Ibland blir jag lycklig över att jag har en hjärna som är vaken.
I lördags gjorde jag högskoleprovet. Vilken pärs! Hela dagen satt jag i matsalen på Hjampis och ritade pluttar. När jag kom dit hade jag inga förväntningar alls, jag var inte ett dugg nervös, kände ingen press överhuvudtaget. Och det höll i sig under hela dagen, fram till sista delprovet: statistik. Det var enda tillfället på hela dagen jag var orolig att inte hinna färdigt. Jag blev alldeles yr av all information. Det var även det delprov jag hade flest fel på.
I övrigt gick det riktigt bra. Men det dröjer ju innan jag får veta mitt resultat. Det är jobbigt att vänta.
Det var ganska skojigt att göra högskoleprovet, trots att jag nog var äldst där i matsalen (förutom kontrollanterna, förstås, som båda var gamla lärare till mig). Folk satt även i aulan och gjorde prov, där kanske någon enstaka var äldre än mig. Nåja, bättre sent än aldrig, kanske.
Jag fick iallafall lite ljus i min pluggningstunnel när det provet gick så pass smärtfritt. Kanske klarar jag den här terminen utan magsår.
