karoos

Jag är rädd att bli förbilad. Men det är bra att jag är uppmärksam, så att jag kan undvika att bli det. När jag fick mina influensasymptom orkade jag inte gå med barnvagn och bilen fick rycka in som transportmedel, istället för mina svaga ben. Så fick jag medicin och i bipacksedeln stod det att jag skulle ta det lugnt under kuren. Och jag känner mig själv, jag kan inte promenera lugnt, vare sig med eller utan barnvagn. När jag promenerar är jag på väg någonstans, och jag vill fram fort. Dessutom är promenader den enda träning jag kunnat ägna mig åt på sistone, både kroppsligt och tidsmässigt. Men nu har jag alltså tagit bilen i snart en vecka. Igår parkerade jag en bit från skolan så att jag fick en liten promenad iallafall, men idag parkerade jag nästan utanför porten. Sen åkte jag dessutom hem på lunchen. Med bilen går det snabbt att ta sig från skolan till dagis när jag ska hämta Matilda. Idag åkte jag från skolan sex minuter i tre och var ändå framme på dagis före tre.
Men det är jobbigt att ta bilen också. Det är jobbigare att sätta Matilda i bilen än i vagnen, bilen är svårare att parkera än vagnen, för vagnen kan jag ju ta med i stort sett överallt. Vagnen går att ta med in i affärer och den går att lägga varor i så jag slipper bära dem. Bilen blir kall när den står ute, och jag hinner komma fram dit jag ska innan den har blivit varm. När jag går med vagnen blir jag varm efter femtio meter, och jag slipper parkera både mig och vagnen utomhus. Matilda sitter mer bekvämt i vagnen än i bilen, och blir inte lika fort less när hon åker i den. Jag själv sitter dock jättebekvämt i bilen, med rumpvärmare och cd-spelare bland annat. (När Matilda inte åker med kör jag järnet på bilstereon, för närvarande och faktiskt sen ett bra tag tillbaka Britney Spears "Blackout".)
Imorgon ska jag ta och bryta min bilvana och låta den stå ett tag igen. På morgonen kör jag Matilda till dagis med bilen, men på eftermiddagen promenerar jag och hämtar henne. Jag får försöka gå lugnt, jag hoppas på finväder. Sen blir det promenader hädanefter, innan det är för sent och jag har utvecklat en bilrumpa.