karoos

Det är bara snack om höjda löner, höjda bonusar, miljonbelopp hit och dit, arvoden i parti och minut. Jag orkar inte lyssna på sådant längre. Det spelar ingen roll att jag sitter här och blir förbannad och känner att de där pengarna kanske gjort mer nytta någon annanstans. Jag behöver inte bli upprörd över saker jag inte kan påverka och människor som jag inte ens känner. För närvarande tänker jag bara bli upprörd över saker som rör mig och min närhet.
Men just nu önskar jag att lite av de där höjda lönerna och bonusarna skulle råka ta fel väg på väg till sitt mål, och kanske kanske ta vägen mot mitt bankkonto. Kanske en liten nätt summa på trettiotusen kunde åka fel och hamna hos mig, så hade jag kunnat koppla av från skolstressen och tillexempel koncentrera mig på Matilda när hon är sjuk istället för att oroa mig att ett sketet arbete ska in före söndag.
Det finns ingen av de där eu-nissarna eller toppcheferna som skulle sakna trettiotusen, en fis i rymden för dem. För mig skulle det vara en räddning.
Fy fan, vad jag gnäller. Jag har gett mig in i det här självmant, det är bara att inse att jag tagit mig vatten över huvudet.