karoos

När jag slog på datorn nyss så kom en artikel upp på msn:s startsida, jag har sett den förut och blev lika arg då men jag skrev inget om den just vid det tillfället. Artikeln handlar om Shenae Grimes som spelar i nya Bevvan-serien och att hon är smal som en sticka och nu förnekar ätstörningar. Hur många liknande artiklar har det inte förekommit i media den senaste tiden? Victoria Beckham, Paris Hilton, Britney Spears, Nicole Kidman, Teri Hatcher med flera, med flera, har alla varit på löpsedlar med tillhörande antydningar om ätstörningar. Det här är ett sådant solklart fall av dubbelmoral att jag inte kan undå att bli förbannad.

Å ena sidan gör varenda tidning reportage om hur man ska gå ner i vikt, precis som stjärnorna. "Gör som Jennifer Aniston", "Nya stjärndieten", "Träna som en hollywood-stjärna", "Stjärnorna som äter barnmat" etcetera, etcetera. Det finns hur många artiklar som helst i ämnet och de förekommer i nästan varenda tidning.

Dessutom är det just dessa kända kvinnor som blir hyllade i de flesta tidningarna för att de är vackrast och mest framgångsrika. Det är de som får de högsta lönerna och de bästa reklamjobben. När en blir lite smalare än någon annan, hänger de andra genast på, med någon ny diet och ett nytt slags träningspass. Om de däremot lägger på sig några extrakilon blir det ramaskri i media. Jennifer Love Hewitt's bakdel i bikini fick pryda ett otal framsidor och uppslag när hon var på badsemester och hade en kropp som såg fullkomligt normal ut. Och när de lägger på sig lite extra får de inte inte de där välbetalda reklamjobben eller de attraktiva rollerna.

Å andra sidan ska de utmålas som förebilder för anorektiker och bulimiker. De ska anklagas för att ha ätstörningar och får de huvudvärk är det genast på grund av närings- eller vätskebrist, just på grund utav de ätstörningar de antas ha.

Oavsett om de är för smala eller inte, så är har dessa människor betalt för att se bra ut, att se perfekta ut. Deras jobb är att träna, äta rätt och ta hand om sig själva. De kan ägna lika mycket tid åt det som en vanlig Svensson gör på fabriken varje dag. De omges av personliga tränare, dietister, kockar, stylister, frisörer, manikyrister och så vidare. Alltså finns det någon som sitter och räknar ut hur mycket de kan äta, vilka näringsämnen och vitaminer maten ska innehålla, någon som letar reda på och handlar maten åt dem, någon som lagar till den så att den antagligen smakar fantastiskt. Det finns någon som håller reda på vilken muskelgrupp som ska tränas just idag, hur många kalorier som bränns och hur mycket kondition det ska köras.

De har råd, tid och ork att se perfekta ut, för att det är deras jobb!

Och helt ärligt kan inte många av dem lida av särskilt grava ätstörningar då flera av dem kan vara gravida och få barn.

Elitidrottare är även de otäckt smala ibland, åtminstone de som springer långdistans, men jag tror inte att alla de lider av ätstörningar för det.

Själv tycker jag inte att det är vackert att vara för smal och jag skulle själv inte vilja se ut så. Jag gillar att vara lite mjuk och kurvig. Men jag ser inget fel i att de som är det är det, så länge de själva mår bra och trivs med det. Och hade jag tjänat, låt säga en tio miljoner dollar per år, på att träna tre-fyra timmar om dagen och ha en personlig kock som lagade min mat, så hade jag säkert inte tackat nej till det. Men jag hade nog tackat nej till att pryda varenda omslag på varenda tidning där det stod att jag hade ätstörningar.

Det är många som vill se ut som en Hollywood-stjärna, men alla har inte möjlighet att leva som en, därför kan det vara rätt svårt att se ut som en om man inte tar till alternativa metoder. Det, däremot, kan vara ätstörningar och/eller drogproblem.

Att uppmuntra till sådant är bara idiotiskt.