karoos

Jag är skitless på att ha gips på min arm nu. Det stör mig väldigt mycket både när jag är vaken och när jag sover. Inatt vaknade jag för att byta ställning på min arm, från stående till liggande, och när jag la ner den värkte den en stund. Sen kunde jag inte somna om. Jag låg och snurrade flera varv och måste tillslut ha somnat av utmattning, för plötsligt var det morgon.

Något som faktiskt är lite mer irriterande än mitt gips är vädret. För närvarande är det 3 plusgrader ute. Det har varit plusgrader ett tag nu och på det lägger vi lite stormbyar, så har det vintriga, julkortsidylliska Kiruna förvandlats till ett grått och glashalt tråkställe. Jag håller mig helst inomhus, för jag vågar inte riskera att halka, en gång till. Dagen före julafton gjorde jag precis det, jag halkade, på väg från bilen in till Coop. Jag halkade med högerfoten på en liten knöl, föll handlöst och landade på, just det, min brutna arm. Det blev inget handlande den dagen, istället blev det ett par-tre timmar på akuten. Armen hade otroligt nog klarat sig från att brytas igen, så lite tur har jag ändå haft.
Av förklarliga skäl håller jag mig nu inomhus.

För att klaga lite mer när jag ändå håller på så sitter gipset jäkligt trångt över handen och fingrarna. Min tumme har varit mer eller mindre bortdomnad i två veckor. Mina fingrar sitter så tätt att huden mellan dem håller på att lossna. I två och en halv vecka till ska gipset sitta där. Jag undrar hur min hand kommer att se ut sen. Den går inte att tvätta heller, annat än med våtservetter, och det blir ju inte riktigt rent. Fy fan vad äckligt! I vanliga fall tvättar jag händerna flera flera flera gånger om dagen, jag har nästan lite ocd-varning när det kommer till det.

Det här är dock första dagen jag har klarat att sitta så här länge vid datorn, och det är ju positivt att det går framåt. Min vänsterhand kommer att bli grym!

Nu kom resten av min familj hem, de som faktiskt vågar gå utanför dörren.