karoos

Enligt nyhetskanalen.se tycker skånska kommuner att det är för lätt för eleverna att ändra sitt gymnasieval. Det börjar blir ett samhällsekonomiskt problem, anser de, och säger vidare att informationen till eleverna ska bli tydligare, så att det är lättare att välja rätt.

Jag har en jättebra lösning på det här problemet!

Eftersom det är många som väljer och ändrar sig, väljer fel trots allt, hoppar av, börjar om och får ofullständiga betyg, så kan man göra detta väldigt enkelt för eleverna genom att slopa alla olika inriktningar. Gör istället en gymnasieutbildning med tillval istället för inriktning.

I gymnasiet ska alla läsa de kärnämnen som finns. Första året läser eleverna Svenska A, Engelska A, Matematik A, Samhällskunskap A, Religion A, Historia A. I tvåan läser eleverna Svenska B, Engelska B och Matematik B i första hand, eftersom de är de vanligast förekommande behörighetskraven till högskolan och universiteten. Valbara kurser är B-kurserna i Samhällskunskap, Religion, Historia och Naturkunskap. Andra valbara kurser kan vara Biologi, Kemi, Fysik, Företagsekonomi etc.

I tredje året kan man då slutledningsvis välja C-kurserna i de ämnen man läst B-kurser, B-kurser i de man läst A-kurser. Hinner man inte klart kan man gå ett fjärde år.

Under hela gymnasietiden kan man välja tillval som riktar in sig på estetiska ämnen, naturkunskapsämnen, mediaämnen, ekonomiska ämnen, verkstadsämnen etc etc. Ett stort grundutbud kan faktiskt finnas på de flesta skolor, annars ska det gå att byta skola i andra eller tredje året, utan att kurserna i kärnämnen blir påverkade, eftersom alla gymnasieskolor läser samma kurser i samma takt.

Grejen är att det är väldigt svårt för en sextonåring att veta vad han eller hon ska jobba med resten av sitt liv. När man är tonåring kan man vilja mycket eller ingenting alls. Eftersom valfriheten nu är stor och man kan välja i stort sett vilken inriktning som helst är det inte konstigt om det är många som väljer "fel", ångrar sig, börjar om, halkar efter och till slut går ut gymnasiet utan fullständiga betyg.

Vissa sextonåringar vet precis vad de vill läsa och min idé begränsar inte dem heller. Vet man vad man vill är det lättare att välja rätt kurser direkt, gå ut med fullständiga betyg efter tre år och söka direkt till högskola eller ut i arbetslivet. Vet man inte vad man vill kan man läsa första året utan problem, andra året får man göra vissa val, men kan fortsätta med B-kurser i kärnämnen. När man då kommer till tredje året och kanske har provat på vissa valbara kurser och kanske kommit på vad man är intresserad av kan man då välja en inriktning på sina studier. Man slipper ångesten över att ha valt fel och har ändå möjlighet att få betyg i kärnämnena.

När jag valde gymnasieprogram valde jag enbart efter vad som inte fanns i Kiruna och vad som fanns i Göteborg, så att jag kunde flytta och få inackorderingstillägg. Det blev media. Helst av allt ville jag gå Musik, men kunde inte läsa noter, vilket var ett krav och i andra hand ville jag gå Naturbruksgymnasiet med inriktning på hästar. Men det blev media, och jag gick ut med ofullständiga betyg.

När jag tänker tillbaka nu hade jag nog önskat att jag läst mer inriktat på kreativt skrivande eller ekonomi. Men det viktigaste för mig då var att flytta från Kiruna, och det lyckades jag ju med, så på ett sätt var min gymnasietid väldigt lyckad. (Om man frånser att jag hamnade i Luleå en sväng i tvåan...)

Nu har jag ju äntligen börjat intressera mig för studier och det var väl på tiden, jag önskar dock att jag hade betyg i kärnämnena efter gymnasiet, så hade jag sluppit läsa in dem på KomVux. Jag önskar att jag redan hade behörighet att söka till högskola.

Men som sagt, allt det här handlar om är att det är lätt att vara efterklok, så gör det lite lättare att vara förklok och att i väntan på att den där ingivelsen som talar om vad jag vill bli när jag blir stor ska komma göra det möjligt att åtminstone få betyg i viktiga kärnämnen. Gör inte gymnasievalet till ett livsviktigt val utan en bra förberedelse till kommande viktiga val. Då känns det inte lika hemskt att ångra sig och vilja välja något annat. Då är det inte kört och det tar nog bort pressen för många. Det är ändå på högskolan som den verkliga inriktningen sker. Vet man då tillexempel i tredje året att man vill bli läkare och kanske saknar vissa betyg så kan man förlänga sin gymnasietid och läsa in de ämnena då. Istället för att känna efter en fullgjord fordonsprogramsutbildning att det var ju läkare jag ville bli.

Så tror jag.

Jag är tacksam för kommentarer till detta. Gärna från gymnasieelever, om någon sådan läser min blogg.

Måste även påpeka att jag är väldigt tacksam för att KomVux finns! Vilken räddning det måste vara för många som känner att de valt "fel" i sin ungdom.