karoos

Såg lite på Insider igår på Tv3. Det var om Djurens Befrielsefront som terroriserade två körsnärer i Stockholmsområdet. De demonstrerade utanför deras butiker, några aktivister hade hällt rödfärg på entrén och fönstren, spraymålat fönstren, hällt smörsyra i en av körsnärernas brevlåda, hemma. De hade hotat deras barn, vandaliserat sommarstället och så vidare. Jag skämdes för dem. Jag tyckte de var otroligt pinsamma. Tror de verkligen att de saker de gör har någon egentlig genomslagskraft? Inte den positiva genomslagskraften iallafall. Man vill helt enkelt inte lyssna på vad de har för argument alls, för man är redan både less och upprörd. De har helt fel tillvägagångsätt, om de nu vill hjälpa djuren och få andra människor att förstå djurens lidande.
Jag har varit medlem i Nordiska Samfundet Mot Plågsamma Djurförsök. Vi demonstrerade, delade ut flygblad, debatterade och allt möjligt. På den tiden var jag i tonåren och väldigt förbannad på allt möjligt som jag tyckte var fel. Jag var vegetarian, testade vara vegan ett tag, slutade helt att använda produkter som kom från djur. Jag gick aldrig så långt att jag släppte ut minkar eller angrep körsnärer. Men jag tyckte ändå att många medel var tillåtna för att få upp ögonen hos människor. Att släppa ut minkar har jag aldrig förespråkat, för jag anser mig själv vara en djurvän.
Jag märkte att det var svårt att värva nya medlemmar med hemska broschyrer med bilder på laboratioriedjur. Att vara arg och skrika att djuren lider och att peka ut skyldiga var inte rätt väg att gå för att ändra den allmänna opinionen.
När jag började använda skinnskor igen, fick jag några hårda kommentarer av människor i min närhet och började sakta men säkert dra mig ur sällskapet.
När jag tänker tillbaka så förstår jag att tanken var god, vi ville ju befria djuren och se till att de slapp lida. Men hjälper det att utsätta andra för lidande? Knappast. Man kan göra så gott man kan själv och föregå med gott exempel. Är någon intresserad att hänga på kan man informera dem och tipsa dem hur de kan göra i sina liv.

Jag ska ge några tips du kan göra för att minska djurens lidande:
* Ät mer vegetariskt. Även om du inte blir vegan eller ens vegetarian så kan du dra ner på ditt köttätande. Ät kött max en gång i veckan. Välj kött från gårdar du vet behandlar djuren väl. Välj kött från ett slakteri nära dig, så slipper djuren transporteras långa sträckor. Ät vilt.
* Välj ägg från frigående höns.
* Köp bara skönhetsprodukter som inte är djurtestade.
* Välj fuskpäls istället för äkta.
Dessa tips är något som de flesta faktiskt kan göra i sitt vardagliga liv. Det är inte mycket, men om fler och fler gör så kommer det att märkas.
Jag har även ett par tips till aktivisterna i gårdagens program:
* Starta en modeblogg om fuskpäls.
* Starta en receptblogg om vegankost.
Med tanke på hur populära modebloggar är, så tror jag det skulle ha mer genomslagskraft än att stå och terrorisera en stackars körsnär. Och matprogram är populärare än nånsin, det saknas faktiskt information om shysst vegetarisk mat.

Men ibland kanske det är så att om de skulle få som de ville, att alla blev veganer och slutade använda päls, så skulle de bli arga på något annat. De behöver kanske bara något att kämpa och brinna för. De har inneboende aggressioner som behöver komma ut. De har bara hittat ett sätt att få ut dem på. De hade kanske likväl kunnat vara nynazister, fotbollshuliganer, självmordsbombare eller religiösa fanatiker.
Jag vet bara hur arg jag var, och som djurvän låg det nära till hands att ta den vägen.