Vårstäda
Då var det dags igen, för att vårstäda gården. Jag började i förrgår med att kratta ut snö och plocka skräp. Det var ett år sedan vi gjorde det sist och sen dess har det samlats lika mycket skräp som förra gången. Massor av cigarettfimpar, snuspåsar, glasflaskor, krossade glasflaskor, nyårsfyrverkeridelar, pappersskräp, tuggummin, hundbajs, plastdelar, påsar och tillochmed ett par strumpor. Jag fick ihop en kasse efter första varvet runt gården. Min man fick ta hand om allt hundbajs. Det var hundbajs under gungorna, i sandlådan och runt grillen. Jag gick och morrade samtidigt som jag städade. Hur tänker folk egentligen? Tänker de överhuvudtaget? Varför slänger man glasflaskor på backen? Varför lämnar man hundbajs inne på en gård? Varför slänger man fimpar och snuspåsar direkt på backen, inne på en gård där det bor en massa små barn? Antagligen tänker de inte alls och de har nog inte egna små barn. De tycker kanske att det ser trevligt ut när det ligger skräp överallt, eller så bryr de sig inte överhuvudtaget. Sen går ju folk, som jag, och plockar upp efter dem, så varför bry sig?
Jag vet att mina barn stoppar i munnen. Mimmi gör det inte lika ofta längre, men det händer. Viktoria gör det hela tiden! Hon ska smaka på allt. Jag brukar ibland ta på henne klumpiga handskar så hon inte ska få upp något från backen, eller så får hon ha tutte så inget går in i munnen, men det är ju inte särskilt bra lösningar. Då plockar jag hellre upp allt skräp så att mina barn kan leka ute på sin gård.
Det vore ju förstås trevligt om de där nedskräparna såg hur fint det blir när allt skräp och all bajs är borta, så att de tänker efter nästa gång de ska lämna något på backen. Kanske slår det dem att det faktiskt står en sopkorg inte så långt utanför gården. Kanske tar de med sig skräpet hem. Man kan ju få drömma, eller hur?
