karoos

När jag skulle bli mamma var jag medveten om att livet skulle bli annorlunda. Jag skulle komma att ställas inför situationer som jag aldrig ställts inför förut. Jag skulle bli tvungen att lösa nya problem och hantera nya dilemman. Men vad jag inte förberett mig för, var det problemet alla vi småbarnsföräldrar ställs inför, rosa eller inte rosa.

På första ultraljudsundersökningen med mitt första barn, fick vi en hint om att barnet som låg i min mage var en flicka. Vi var nyfikna och ville veta, av olika anledningar. Barnmorskan kunde inte säga säkert, men hon såg ingen snopp iallafall. Detta gjorde varken till eller från i den bemärkelsen att vi var glada att få ett barn. Det gjorde heller ingen skillnad i klädväg, för alla kläder vi hittills hade var ärvda från andra barn, både pojkar och flickor. Det var när jag skulle köpa det första nya babyplagget till barnet i min mage som frågeställningen uppstod. Rosa eller inte rosa.

Jag älskar rosa. Jag har gått helt klädd i rosa i vuxen ålder. Min favoritnyans av den rosa färgen är cerise, men de flesta går bra. Den gör att jag blir glad. Den kan piffa upp det mesta i klädväg, inredning, bakverk, musikinstrument, motorfordon och ja, allt möjligt. Rosa är aldrig fel, enligt mig. Men tydligen finns det ett område där rosa skall vara bannlyst; nämligen barnområdet. En bejbis får inte ha rosa kläder. Då är man en dålig, ojämställd förälder som vill att ens barn ska bli behandlad som mindre vetande och mjäkig. Ett barn iklätt rosa ska enbart sitta och se söt ut. Att klä sin pojkbejbis i rosa kommer inte ens på fråga.

Jag köpte inget rosa den där första gången. Men efter det har min dotter fått mycket rosa plagg. Förra vintern hade hon en knallrosa overall med matchande luva. Hennes galonbyxor är rosa. Majoriteten av hennes kläder är dock fortfarande ärvda kläder och de är både från pojkar och flickor, rosa och inte rosa. Jag ser inte probelemet i den rosa färgen. Absolut inte. Min andra dotter har även hon fått bära rosa. Men inte jämt.

Det jag däremot kan störa mig på är klänningar för små barn som inte kan gå ännu. Det är det mest opraktiska jag kan tänka mig i klädväg. Klänning är överlag ett väldigt opraktiskt plagg för små barn som ska leka, klättra, springa och cykla. Det finns heller inte riktigt plats för spets, tyll och volanger. Av rent praktiska skäl. Men rosa får det gärna vara. Rosa är en fin färg som absolut inte hör hemma i skamvrån. Självklart tycker jag även att pojkar kan ha rosa. Ingen färg ska vara förbjuden eller sämre än någon annan. Våga klä ditt barn i rosa!