karoos

Husse var hem ett par dagar, och det kändes som en kvart. Hela verkligeheten vändes upp och ner. Samtidigt som vi var jätteglada (helst Matilda som var så glad att det inte var klokt) var vi ändå ledsna för vi visste att han skulle åka igen. En hel dag fick vi känna på hur livet egentligen ska vara, jag höll på att svimma när jag äntligen kunde koppla av på ett väldigt konstigt sätt.
När han åkt igen kändes det helt overkligt att han ens varit här, jag var så trött att jag var yr och mådde illa hela dagen igår. Vi somnade halv åtta, både jag och Matilda.
Nu sitter jag och kämpar med lite skolarbeten medan Matilda vill upp i knät och hjälpa till att skriva.
Fan, Husse! Kom tillbaka!
Det här går inte.