karoos

Jag känner väl ingen direkt ångest, i ordets rätta bemärkelse, för att återgå till rutinerna så här efter jullovet, men jag känner en viss oro över hur det ska gå. Matilda har blivit en riktig morgonsovare. Hon vaknar sist av alla och den senaste tiden innebär det att hon vaknar vid tio. Snart ska hon tillbka på dagis då hon börjar klockan nio på morgonen, jag skulle behöva ändra hennes sömnschema redan ikväll. Jag undrar om hon går med på det. Jag går med på det åtminstone, för jag vaknar ganska tidigt men ligger kvar bara för att jag kan. Imorgon är det söndag igen, och vår sista sovmorgon. På onsdag ska vi upp jättetidigt och vinka av Husse som lämnar oss för en tid.
Nu kommer verkligheten och slår mig på käften efter en tid i de rosa molnen.
Jag måste erkänna att jag har varit väldigt lycklig den sista tiden, och hur hård, kall och hänsynslös än verkligheten må vara nu framöver, har jag en lycklighetsbuffert som kommer räcka ända fram.