Och det handlar om mig (och min unge)







Ibland fastnar jag med blicken. Jag kan sitta och titta på min lilla unge hur länge som helst ibland. Tillslut brukar hon bli less och gå iväg. Jag blir aldrig less. Imorse låg jag och tittade på henne när hon åt morgonvälling och såg barnprogram i storsängen.
Idag var en lång dag för oss. När hon var på dagis hann jag köra tvättmaskinen två gånger, jag handtvättade en mössa och räknade lite matte. Efter dagis gick vi till mormor och morfar och åt palt, sen sprang vi på stan och jag träffade förvånansvärt många som jag kände och stannade och pratade med, sen gick vi hem via "rosa knutar" där vi förlängde lottoraden, sen åkte vi till kusin med en försenad födelsedagspresent och sen kom vi tillslut hem. Lilla ungen somnade nästan på en gång jag la henne.
Jag känner mig lite förkyld i svalget och undrar hur jag ska mota förkylning i grind. Varje dag tar jag vitaminer, mineraler och fiskolja. Men det stod i bipacksedeln över min antibiotika att immunförsvaret blir något nedsatt när man tar den. Jag kanske får proppa i mig ett par vitlöksklyftor innan jag går och lägger mig.
Då kan man faktiskt vara lite lättad över att man sover ensam för tillfället! Ha ha! Det finns andra saker som jag faktiskt ha kommit på att jag gör eller struntar i att göra nu när jag är gräsänka.
Här kommer en lista:
- Jag rakar inte benen varje dag. Inte ens varannan. Kanske, kanske en gång i veckan. Det beror på när det börjar göra ont att ta på sig långkalsongerna.
- Jag går oftast omkring i långkalsonger hemma. Direkt jag kommer hem åker byxorna av, men långkalsonger och tjocksockar får sitta kvar.
- För övrigt klär jag mig i rätt gräsliga, men ack så bekväma, myskläder här hemma.
- Jag lagar inte mat. Jag har stekt korv två gånger och kokat ägg två gånger på snart en månad.
- Jag ser nästan aldrig på teve i sovrummet, jag läser böcker istället.
- Jag har knappt kokat kaffe på en månad, med undantag de gånger någon har hälsat på.
- Jag kör knappt bil alls.
- Jag pratar högt för mig själv när det bara är jag hemma. Idag satt jag till exempel och sa högt till mig själv: Varför fattar jag inte? Vad fan är det som saknas i min hjärna? när jag räknade kurvors funktioner och ekvationer. Tillslut fick jag dock säga: Ja, nu jävlar är jag på gång! Det är ju så hääär det hänger ihop! (Skulle dock vilja ha en mattelärare hemma vid köksbordet nån timme varje dag.)
Det var vad jag kom på nu. Det är säkert mer om jag börjar tänka efter. Trots allt saknar jag Husse, men det dröjer inte länge förrän han är hemma igen! Han ringer varje dag, det är bra. Det går ju bra iallafall, jag och Matilda är ju värsta radarparet. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0