karoos

Sen jag bestämde att jag skulle ransonera mitt teve-tittande till max tre program per dag, insåg jag hur lite det är att se på teve egentligen. Jag köpte en teve-tidning (egentligen fick jag den av min mamma) och satte mig med en märkpenna för att märka ut max tre program per dag. Jag hade svårt att hitta ett program per dag. Riktigt svårt. Sen jag bestämde att ransonera mitt teve-tittande har jag slagit av strömmem till teven, dvd:n och högtalarna, de har knappt varit på sen dess. Förut slog jag på teven det första jag gjorde när jag steg upp. Först var det nyhetsmorgon till det tog slut, sen efter tio, sen Rachael Ray, Days of our lives, Oprah och så fortsatte det fram till filmen eller serien som börjar 21:00 och så slog jag av teven vid 23:00. Jag upptäckte att det där var helt galet och tänkte att jag nog skulle få en hel del gjort om jag bara kunde ransonera mitt teve-tittande. Eftersom jag varit en sådan teve-narkoman som kunnat tablån utantill ett par dagar framåt, tillät jag mig själv välja iallafall tre program att se per dag. Och nu har jag förstått att till och med det är för mycket.
Jag vill gärna se Top Model 11, för det tycker jag är skoj. Sen ska jag se premiären av Lipstick Jungle, för den kan vara kul. Let's dance är också med på listan, och ibland dyker det upp en film som jag inte har sett, även om det knappast är troligt. Det finns några fler program som jag kan tycka är ganska bra tidsfördriv, som Bones till exempel, men hur viktigt är det egentligen? Och hur hemskt vore det att missa ett avsnitt?
Nej, det är faktiskt väldigt skönt att slippa teve-klistret, som håller en kvar trots att det inte är särskilt intressant.
Vi får se hur länge det håller i sig bara. Förhoppningsvis hela våren, så jag hinner göra mina läxor.