karoos

Det kan man väl säga, ändå. Matilda väckte mig kring halv åtta och ville komma till storsängen och kolla barnis på teve. Jag kilade och gjorde välling och hämtade en torr blöja. Vi låg och gosade lite i sängen innan vi studsade upp, hoppade i kläderna och gick ut i snökylan. Jag sopade av bilen, igen. Matilda hjälpte till och kollade sen sina domäner och konstaterade att det var många bilar på parkeringen.



Efter det tog vi en liten tur med kälken genom skogen. Det var roligt! Jag fick springa efter skoterspåren och Matilda jublade varje gång det kom en liten nerförsbacke. När vi kom hem igen gick hon genast upp för trappen och skulle in. Det fick räcka med friskluft för en stund. Jag hade ju sprungit dragandes på en kälke efter ett skoterspår så jag var inte så frusen, men jag kan anta att Matilda tyckte det var lite småkallt med alla fartvindar och -23 grader.
Nu sover hon middag så att hon ska orka busa med morfar när vi ska dit och äta sill.

Jag anar lite blå himmel här utanför vardagsrumsfönstret. Tänk vad fantastiskt det vore om solen sprack fram.