Gnäll, gnäll, gnäll
Jag antar att jag var tuffare förr. Då kunde jag minsann genomlida en vanlig förkylning utan nässpray, slemlösande och värktabletter. Nu tar jag till alla tillåtna medel för att slippa må som en gammal disktrasa. I och för sig hade jag inte två små, busiga, krävande barn förr. Jag kunde ligga i sängen en hel dag och tycka synd om mig själv. Nu måste jag stiga upp, göra frukost, plocka undan, byta blöja, laga lunch, trösta, säga "nej", lyfta ner klättrande bejbis, hålla bejbis ifrån kontakterna, försöka underhålla storasyster och låtsas vara pigg. Så egentligen är det inte så konstigt att jag desperat tar allt som finns i hushållet som kanske kan lindra dessa förkylningssymtom.
Att inhandla och ha hemma på lager till nästa förkylning: näskanna, saltlösning, halstabletter, acetylcystein, sinova, bisolvon, treo, mjuka näsdukar (jag önskar att jag hade ett mjukt, fluffigt och återfuktande moln att snyta mig i, min näsa är så trasig nu...) och honung.
