karoos

Livet är inte alltid en dans på rosor, även om jag tycker att mitt liv för det mesta är det. Ibland händer det jobbiga grejer. Ibland måste man fatta tuffa beslut som kan få tråkiga konsekvenser. Det svåraste är att veta vilket beslut som är rätt att fatta. Vilka är för- respektive nackdelarna med det beslut jag är på väg att fatta, är en fråga man får ställa sig i vissa situationer. Beslut jag har tagit det senaste året har haft stora konsekvenser på hur mitt liv ser ut idag.

I somras hände någonting som vände upp och ner på min tillvaro och jag trodde att mitt liv, som jag kände det, var över. Jag låg sömnlös på nätterna och tänkte. Jag var förtvivlad, frustrerad, vilsen och hade inte mycket tro på någonting överhuvudtaget. Men jag hade min lilla unge som visade mig vad som var viktigt, bara genom att finnas. Tack vare henne kunde jag hålla mig kvar i verkligheten och tänka rationellt. Jag var på väg att göra en helomvändning, att fly och släppa allt. Men min magkänsla sa mig något annat. Jag visste vilket beslut jag var tvungen att fatta, det var det beslutet som fick mig att känna mig bra, lugn och hoppfull igen. Jag förstod vad jag var tvungen att göra och så fick det bli. Det var, för mig, det enda rätta.

Självklart när det kommer till svåra beslut, finns det människor runt omkring som har svårt att förstå och acceptera det man väljer. Det hände mig och människor i min närhet tog avstånd från mig.

Jag hade kunnat koncentrera mig på det, att människor tog avstånd och att jag hade förlorat vänner på grund utav det val jag gjorde. Jag hade kunnat tycka synd om mig själv för att de inte förstod mig. Jag hade kunnat känna ilska och hämndbegär över att de ville att myndigheterna skulle ta min lilla unge ifrån mig. Jag hade kunnat fortsätta tänka att detta var slutet på mitt liv, som jag kände det. Jag hade kunnat se det hela som ett nederlag, om jag hade koncentrerat mig på alla negativa konsekvenser mitt beslut fick.

Men det gjorde jag inte.

I och med att jag tog det beslutet som kändes bäst för mig, det som min magkänsla sa åt mig att göra, hade jag redan kommit en bit på väg i att bli lycklig igen. Och när jag dessutom koncentrerade mig på det positiva istället, gjorde det mig starkare och det spelade ingen roll att några tyckte att jag gjorde fel när jag innerst inne visste att jag gjort rätt. För min skull var det rätt. Inte för alla kanske, men jag kan bara besluta för mig själv. Vad jag insåg efter ett tag var att jag hade vänner kvar, vänner som stöttat mig genom att bara finnas där när jag behövde prata av mig, vänner som fungerade som bollplank och ventiler. Vänner som kanske var av en annan åsikt, men som aldrig dömde mig. Jag fick veta vad villkorlös kärlek var, eftersom människor runt mig fortfarande stod vid min sida och de tänkte fortsätta med det, oavsett vad de ansåg om mitt beslut. Och jag insåg att jag själv älskade villkorslöst och det var en väldigt upplyftande känsla.

Ibland är det jobbigt och det händer jobbiga saker. Frågan är hur man tar sig igenom det och hur man reagerar som människa. Jag ville vara den människan som reagerade på det sätt jag faktiskt gjorde. Det är så jag ser mig själv och det är så jag vill fortsätta vara. Just i denna stund är jag inte arg på någon och jag känner ingen besvikelse. Jag känner tacksamhet. Denna jobbiga händelse i mitt liv gav mig viktiga insikter. Och det är så jag ser det när det är jobbigt. Vad kan jag lära mig? Vem vill jag vara i förhållande till det här? Hur känner jag innerst inne? Vilken väg innebär kärlek och vilken väg innebär rädsla? När jag kan svara på dessa frågor vet jag vilket beslut jag måste ta.